Skiss-projekt
Arbetsplatsbeskrivning
I Skånehuset i Kristianstad ligger Region Skånes
avdelning för regional utvecklingsledning. På avdelningen
arbetar tjänstemän av olika slag; omvärldsanalytiker,
gis-analytiker, ekonomer m fl. Arbetsplatsen utgörs av
en lång korridor och går under den allmänna
beteckningen ”RUL-korridoren”. Vårt arbete
har handlat mindre om att producera ”verk”, snarare
om att sätta igång/utsätta tjänstemännen
för konstnärliga processer och metoder.
Minnesanteckning
Ingen anmäler sig. Inte ett knyst. Någon har tidigare
sagt att det låter som en lite väl pretentiös
idé. Vi bestämmer oss för att driva den vidare
och går ut med en påminnelse. Leif och Kicki nappar.
Då kör vi.
Vi samlas på gården och väl på plats
konstateras att vi är 15-20 personer totalt. Efter en kort
inledning startar Gunne sin berättelse. Den är självutlämnande
och handlar om liv och död. Hennes slutpoäng är
att vi ska tänka efter hur vi vill att livet ska ha sett
ut när det är dags att lämna – och leva
det idag! Hon får respons från kollegor och sedan
frågar jag om de tycker att vi ska fortsätta träffas.
Är det besvärligt att dra in det privata på
arbetsplatsen? Alla skakar på huvudet och mumlar något
om att vi ska fortsätta.
På nästa träff berättar Åke om enda
gången han behövde framträda i ett teatersammanhang.
Det var i skolan - Åke låg under ett lakan och spelade
snödriva men misslyckades. Han var så nervös
att han fick näsblod. Vi gör ett verk på temat.
Slutresultatet blir; ”Ballad till en blödande snödriva”:
Under ett lakan ligger Åke, fast han inte vill.
Det droppar ifrån hakan, men Åke ligger still.
Strålande stjärna, sjunger barnen i en ring.
Åke är i centrum, men sjunger ingenting.
I skolans pjäs om jesusbarnet, spelar han en hög med
snö!
Åkes näsa blöder, och färgar
snön helt rö’.
Å’ fast han inte
ser nån’ting, förstår han allt ändå.
De vise männen fnittrar, å’ hela skolan tittar
på.
Stjärnan från Betlehem, lyser stumt å’
kallt.
Skolkamrater skrattar, å’ fröken spelar falskt.
Visan spelas in och en CD med omslag produceras. Från
personligt minne till ”konstprodukt”. Alla som deltog
i samtalet den gången får en CD.
Cecilia Sterner och Magnus Ottertun.
Artist statement
Här kan jag inte skriva något utan att framstå
som alldeles för pretentiös, naiv eller helt förvirrad.
Jag skulle vidare kunna skriva det på minst tio helt
olika sätt utan att ljuga.
Problematiken i ovanstående två rader illustrerar
på flera sätt min konstnärliga verksamhet.
Mina verk är t.ex. ofta textbaserade, på ett eller
annat sätt. Jag intresserar mig för olika typer
av språkliga och bildliga skevheter, svårigheter,
missförstånd och paradoxer.
Det mina verk "handlar om" (i den mening dom kan
sägas handla om något annat än sig själva)
är vanligtvis av existentiell natur. Åtminstone
tycker jag det. Om mitt senaste verk hoppas jag att det både
är djupt tragiskt och roligt.
Jag arbetar främst med video och videoinstallationer,
men även med objekt, foto och teckning och ofta med hybrider
mellan olika medier.
Utbildning
Konsthögskolan i Malmö 1996-2001
Utställningar i urval
"Voyeur", Wuthering heights, Malmö -07
"Art After Work", Rostrum, Malmö -07
"S.O.T", filmfestival, Wågermanska konsthallen,
i samarbete med Edvard Gran -06
"Ingenting att skämta om - en komisk afton",
Akvarellmuseet, Skärhamn, -"- -06
"Uberlichtung", Videoscreening, Berlin -06
Galleri Kampagne, Berlin, tillsammans med Edvard Gran -06
"Feel free", Konstfrämjandet, Galleri S:t Gertrud,
Malmö -03
"Vasteras", Västerås konstmuseum -01
"Unga Samtida", Wanås -01
"BIG", biennal, Torino, Italien -00
Projekt och uppdrag
Animations- och filmarbete i "Megadundershow", Göteborgs
stadsteater -06
|
